I fas!

Omskrivningen är klar! Det gick rätt snabbt ändå, när jag väl hade tid att sitta med det. Så nu ska det skrivas nytt, vilket jag efter den här lilla redigeringsrundan har hunnit bli riktigt sugen på.

Just ikväll ska vi dock se första avsnittet av nån miniserie som vi fick tips om (Saknad, inte glömd, kan den ha hetat så?). Om jag lyckas med konststycket att inte somna en halvtimme in i avsnittet. Småbarnsförälder, hej hej…

Annonser

Påfyllning i hyllan

Idag hade dottern och jag en tjejdag. Vi åkte till Mall of Scandinavia och gick i Lego-butiken och Disney-butiken (dottern konstaterade glatt: vad kul att vi tycker om att titta på samma saker! 😀) och fikade stora chokladiga bakverk och köpte lite kläder och en minikaktus. Vi hann även med ett besök i bokhandeln, där vi båda köpte på oss en del. Jag kom hem med fyra hyfsat säkra kort, tror jag – dessa författare har jag i alla fall gillat förut. Särskilt McFarlane har blivit en favorit. Så det blir bra påfyllning i bokhyllan – och bränsle till skrivandet!

image

Kalas

Idag fyller vår mellankille tre år! Han springer runt med sina nya dinosaurier och väntar redan på gästerna, som anländer i eftermiddag. Dagen till ära lägger jag upp ett urklipp ur en av sonens favoritböcker, Mamma Mu bygger koja. Den inställningen kan man behöva ibland!

image

Om fint och fult och att ursäkta sig

”Passar bra i hängmattan eller på stranden!”

”När man bara vill ha något underhållande…”

Eller den gamla klassikern ”ja”, *nervöst skratt*, ”den är helt okej faktiskt… för att vara en SÅN bok menar jag!”

Chick-lit, feel-good, romance med flera genrer – de där som alltid måste ursäktas, ni vet. De där som man inte bara kan ge omdömet ”Å SÅ BRA!”, utan att samtidigt lägga till något som tar udden av den där positiva reaktionen. I hängmattan, alltså. När man är lite trött för Svetlana Aleksijevitj.

Den där fina litteraturen då? Hemsöborna, passar den bäst att läsa på en hård och obekväm pinnstol? Och Kafka, var läser man honom – på en halt pall i ett kallt rum? För det får ju liksom inte bli för mysigt och trevligt och… underhållande.

För mig är underhållande litteratur något väldigt positivt. Därmed inte sagt att jag inte kan uppskatta annan litteratur också, klassiker med mera. En del av dem alltså. Selma Lagerlöf slukar jag gärna (och underhålls av…), August Strindberg står jag inte ut med. Finlitteratur eller inte, det handlar fortfarande om tycke och smak.

Och visst, det finns böcker som förtjänar att läsas i rent allmänbildande syfte. ”Passar perfekt i skolbänken”, kanske man skulle skriva på dem. Men får jag välja fritt efter en dag full av måsten, tar jag helst en sådan där hängmattsbok som jag kan drömma mig bort i.

Mål (delmål: råmanus)

Vi har hela tre lediga veckor kvar innan höstterminen drar igång med jobb för maken och förskola för de två äldsta. Då, när dagarna får lite mer struktur, tänker jag att jag ska hinna skriva mer på manuset än vad jag har hunnit i sommar. Under ledigheten har det bara blivit någon gång ibland, när jag plötsligt insett att alla barn sover/är helt inne i någon fröjdefull och fridsam lek och jag själv är mer än en blinkning från att somna.

Så jag tänker att det är dags att sätta upp någon sorts mål. Hittills har jag då och då försökt, men inte riktigt lyckas. Det har blivit framskjutet och ändrade planer (som den pågående omskrivningen), och jag har varken lust eller anledning att stressa fram något. Men jag tror ändå att jag skulle vara hjälpt av en deadline. Jag brukar vara det. (Under studietiden gjorde jag allt så nära deadline som möjligt – då var jag som mest effektiv). Och även om det är jag själv som sätter deadline den här gången, och det inte sitter en lärare och väntar på resultat, så gör jag ett försök. Om jag publicerar målet här på bloggen har jag i alla fall er, kära bloggläsare, att svara inför. 🙂

15 augusti idag. 34923 ord skrivna, av vilka hälften fortfarande behöver skrivas om så att tempus och berättarperspektiv stämmer. Jahapp… om jag får de kvarvarande semesterveckorna till omskrivningen, så fortsätter jag sedan. 5000 ord i veckan, i 10 veckor, blir ett råmanus på ca 85000 ord. Klart den 13 november. Jag gör ett försök!

mål

Bara på skoj

På högstadiet fick jag en gång (ja, säkert flera, men det är speciellt den här gången jag minns) i uppgift att skriva en novell. Julen stod för dörren och det skulle således skrivas julnoveller.

Jag fick, som det heter, feeling. Jag skrev och skrev, på en tokig berättelse om mina tre närmaste klasskompisar och mig som firade jul tillsammans. Jag drev med mina kompisars och mina egenheter och skruvade till det och hade hemskt kul medan jag skrev.

Men en sådan berättelse kunde man ju inte lämna in! Så jag skrev en till. En platt, ordinär berättelse om en vanlig tjej som firade jul på ett vanligt sätt med vanliga medmänniskor. Om jag hade någon typ av konflikt eller handling kommer jag inte alls ihåg. Och så lämnade jag in båda mina alster, med ett förtydligande om vilken novell som var den ”riktiga” och vilken som bara var på skoj.

Det där sitter nog fortfarande i lite. Tankarna om hur det ska vara. För inte kan det väl räknas på riktigt, något som man har gjort bara på skoj? Något som jag skriver bara för att jag tycker att det är kul? Kanske inte. Men nu är det trots allt jag som sitter med det här manuset i månader, och då måste det ju vara något som jag har roligt med. Dessutom tror jag att det faktiskt kan bli bättre om man gör som man vill, istället för att skriva något som man tror att andra förväntar sig.

Hur det gick? Jag fick näst högsta betyg på tråknovellen. Högsta betyg på toknovellen.