När optimisten går igång

Nu har jag bara epilogen kvar! Plus prologen, om jag nu ska testa den idé jag fick (vilket jag ska). Sedan ska några punkter på redigeringslistan bockas av – det där punkterna som redan nu är så tydliga att jag vill få undan dem innan jag låter manuset vila.

I och med att jag snart har ett färdigt råmanus (om än ett väldigt ofärdigt färdigt sådant) tänker jag att skrivrutinerna kommer att kunna förändras lite. Till exempel inbillar jag mig att jag kommer att orka redigera på kvällarna, då jag oftast har varit för trött för att skriva. Det här kan mycket väl visa sig vara just inbillning, men vi får väl se. Hur som helst tycker jag att det är en skillnad mellan att skriva nytt och att redigera, även om redigeringen inte för den sakens skull behöver vara lättare. Det tar bara inte samma sorts energi som att gå från blank sida till text, tycker jag.

Efter årsskiftet går mannen på föräldraledighet och jag börjar jobba igen. Det ska bli jättekul, men kommer förstås också påverka hur mycket jag orkar hålla på med manuset.

Dessutom ska jag försöka ta tag i träningen. Den har fått stå åt sidan ett tag nu, men det känns inte som en bra strategi i längden. Alltså: Snart väntar en tid då jag ska jobba heltid, träna några gånger i veckan, mysa med barnen så mycket jag hinner efter jobbet, och, när de har somnat, sätta mig och redigera chicklit-karamell. Hmm, återstår att se hur det faller ut, med tanke på att jag i själ och hjärta är något av en soffpotatis som gillar att ta det lugnt när tillfälle ges.

Men nu, epilog! Ur ett nytt berättarperspektiv, det ska bli kul att testa och se hur det blir.

Annonser

9 reaktioner på ”När optimisten går igång

  1. Åh, jag blir så svårt avundsjuk, redigeringen är det jag gillar allra mest med skrivprocessen! När jag ska skriva nytt behöver jag så mycket mer fokus och tystnad omkring mig, men redigera kan jag göra i princip var som helst (då när tonen och karaktärerna och storyn redan sitter).
    Spännande med epilogen ur ett nytt berättarperspektiv, jag har lekt med samma tanke (vill zooma ut från berättar-jaget i epilogen) men vet inte om jag törs.

    Liked by 1 person

    1. Kul att höra! Inte att du blir avundsjuk, men att du uppskattar redigeringsfasen – det gör att jag blir peppad. 🙂 Och jag funkar nog lite som du – lugn och ro är viktigast när jag skriver nytt.
      Jag skiftar perspektiv från huvudkaraktären till en annan karaktär. Vet inte om det blir bra, men testa kan man ju alltid. Så kör på du, du kan ju alltid ändra det om du inte blir nöjd!

      Gilla

  2. Håller helt med om redigeringen som ”enklare” i meningen mer tillfredsställande, man är verkligen på väg någonstans. Jättekul att du snart är där!
    Träning och jobb är nödvändiga saker i livet, så länge det inte finns inkomst från annat. Fördelen med träning är att det går att tänka skrivande medan man rör på sig, många bra idéer finns bland svettdropparna 😄

    Liked by 1 person

      1. När det här vi kallar livet ska hinnas med gäller det att bredda tanken på när man skriver alt. jobbar på sitt författande. Jag har exempelvis en vän som skriver, när vi ses handlar det alltid om skrivandet + att vi hinner prata mycket annat. Med andra vänner promenerar jag = motion. Alla har så himla upptagna liv så kombinationen av t.ex. motion/skrivande och vänner gillar jag, effektivt utan att vara stressande eller att det lägger mer på ”att göra”-högen.
        Jag tror på dig, dels eftersom du är så målmedveten i ditt skrivande, dels eftersom du är motionär och vet effekten av motion. Energiboosten brukar kunna ge en extra timmes ork på kvällen… hej redigering! 😄

        Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s