Läckberg, Tjechov och vi andra

 

do what you love

Det talas ibland om hur ovanligt det är att kunna försörja sig helt och hållet på skrivandet. Att kunna säga upp sig från det ”vanliga jobbet” och sitta hemma i mjukisbyxor och skriva för jämnan är bara Läckberg och ett fåtal andra förunnat. Många författare tar kanske på sig andra uppdrag som ändå har med skrivandet att göra – föreläsningar och så vidare – för att få det att gå runt.

Men visst drömmer vi om det där ibland, ändå? Att börja dagen med en kopp kaffe i lugn och ro (nåja, efter morgonstöket med alla ungarna), kanske läsa en snutt i den inspirerande romanen man är inne i eller ögna igenom sin synopsis eller det senaste man skrev. Sedan slår man sig ner vid sin lugna arbetsplats som uppmuntrar till kreativitet men samtidigt är perfekt organiserad, och börjar dagens arbetspass. Hjärnan är fräsch och tangenterna smattrar i ett par timmar tills det är dags att plocka fram en hälsosam sallad till lunch.

Eller är det bara jag?

Hur som helst, för mig handlar det inte om att jag längtar bort från mitt jobb. Mycket kan man säga om läraryrket, och det är sannerligen inte en lätt match alla gånger, men det är roligt. Nej, det handlar om att längta TILL. Till skrivandet. Ytterst är det väl, som så mycket annat, en fråga om tid. Om tiden bara räckte till finns det mycket jag skulle kunna tänka mig att göra. Men nu har dygnet som bekant 24 timmar, och de måste fördelas.

Kristina har skrivit om det här tidigare, och jag är böjd att hålla med. En deltidstjänst, just för att få mer tid till skrivandet, det vore fint.

Anton Tjechov fick en gång frågan varför han inte lade ner läkarjobbet och ägnade sig helt och hållet åt författandet, och han lär ha svarat: ”Med läkaryrket lever jag i legitimt äktenskap, litteraturen är min älskarinna. Trött på den ena tillbringar jag natten med den andra. Det är ett  oregelbundet liv jag för, men jag har aldrig tråkigt, och ingen av dem förlorar på min ombytlighet.”

Ett ganska gräsligt citat om man ser till vad det säger om relationerna i fråga (vadå ingen av dem förlorar på..?!)… men ändå intressant. Och om självaste Tjechov var nöjd med att skriva vid sidan av jobbet, då är vi ju i gott sällskap ändå… alla vi som inte hör till Läckberg & co.

Annonser

17 reaktioner på ”Läckberg, Tjechov och vi andra

  1. Hahaha! Ja, den gode Tjekov hade inte så mycket respekt för sin hustru han. Själv är jag väldigt monogam av mig och vill nog inte ha någon älskarinna 🙂 Jag drömmer intensivt om att kunna skriva (och göra andra skrivrelaterade saker) på heltid. Men det handlar nog för mig också om att det verkligen inte finns något annat jag vill göra. Utom i så fall att måla, också 😉 Jag har haft ganska många olika jobb och inget har någonsin kunnat engagera mig eller fylla mig med glädje på samma sätt som skrivande eller skrivrelaterade saker. Så det är mitt mål. Men för många tror jag nog att deltid kan vara fullkomligt perfekt. Och på sätt och vis, kanske om man skriver på heltid under några år, att det behövs en tid med vanligt jobb igen, för att få lite verklighetsförankring. Jag jobbar ju deltid nu för att kunna skriva, men i ärlighetens namn är det i praktiken bara som att vara hemma med sjuka barn utan att få ett enda öre betalt för det – eftersom det går att räkna våra helt friska dagar de senaste månaderna på ena handen. Så jag hoppas verkligen att det blir bättre snart.

    Liked by 1 person

    1. Men vad kul att du ändå har gått ner i tid, med syftet att få skrivtid! Och så hoppas vi att det vänder snart – jag vet hur det är när sjukdagarna aldrig tar slut och barnen avlöser varandra (tills de blir lite piggare och man själv blir sjuk…). Man kan bli galen för mindre. Men våren är på gång, och förhoppningsvis friskare tider med den. 🙂

      Gilla

  2. Vilket klockrent inlägg 🙂
    Vi är olika i det Tjechov och jag, då jag drömmer om att skriva på heltid (olika i en hel massa annat också såklart…)
    För mig handlar det dels om att längta till skrivet, men även en längtan bort från ett omöjligt jobb. Men, precis som du skulle jag nöja mig med att ha råd att skriva på deltid. Kanske skulle brödjobbet kännas mindre som en energislukare då?

    Liked by 1 person

    1. Tack! 🙂 Ja,jag skulle i och för sig kunna tänka mig att skriva på heltid också, om det kniper (du vet, när förlaget är måna om att man ska skriva fort för att alla ens böcker säljer så hiskeligt bra). 🙂
      Annars tror jag också att deltid är bra i flera avseenden – bl.a. just det, att man kanske inte blir lika dränerad på energi som av fyrtiotimmarsekorrhjulet.

      Gilla

      1. Jaaa! NÄR förlaget är måna om produktionen, inte om 🙂
        Skulle kunna tänka mig att göra som Donna Tartt också, skriva typ en bok (som säljer väldigt bra) vart tionde år, och så gå i radioskugga däremellan.

        Liked by 1 person

      2. Haha, javisst! Tartts metod är ju onekligen bra. För egen del skulle det nog räcka med att skriva på deltid (och vara ledig resten av tiden) för att få fram ett manus på tio år. Men så skriver jag inte som hon gör, heller. 😀

        Gilla

  3. Vilken inställning till jobb och skrivande man har beror nog mycket på vilket jobbet är, hur mycket energi det lämnar över, om man har sitt drömjobb o.s.v.
    Jättekul att du trivs så bra med läraryrket! Att ha ett roligt jobb och frigöra tid till att skriva låter som en bra kombo. En kompis till mig (med barn och hus) har downshiftat, sålt en bil bland annat, för att kunna frigöra arbetstid till skrivandet. Hon har alltså kunnat gå ner i tid på jobbet eftersom familjen minskat sina utgifter. Det är också en väg.
    Jag har varit journalist länge och jobbat på flera olika positioner med varierande uppgifter. Som skrivande reporter hade jag ingen energi över för skönlitterärt skrivande hemma, exempelvis, medan som layoutare hade jag massor av energi och skrivlust. Så det ideala vore väl att få jobba halvtid med ett kul men icke mentalt energislukande arbete, oavsett bransch. Den sociala biten med jobb är (oftast) trevligt, jag gillar att samarbeta med folk och uppnå saker tillsammans. För mig är det alltså energin, snarare än tiden, som spökar.

    Liked by 1 person

    1. Så sant! Visst spelar det roll vad man har för jobb, hur man trivs med det och, som du säger, hur mycket energi det slukar. Nu när du säger det är det nog mer energin det handlar om för mig också. Tid kan jag ofta frigöra, främst på kvällarna från ca 21 när barnen sover och disk- och tvättmaskin snurrar. Men det är inte alltid jag orkar i det läget.

      Liked by 1 person

      1. Energin, den borde finnas på burk, dagens ohälsosamma energidrycker duger icket. Jag förstår verkligen att du är trött efter 21 och alla bestyr är avklarade. Jag lägger mig klockan 21 och vi har inte ens några barn. Fortsätter imponeras av er som har familjer och heltidsjobb och ändå hinner skriva, det tycker jag är en otrolig prestation!

        Liked by 1 person

      2. Det borde den! Ja, ibland undrar jag också hur det går till… men samtidigt tror jag att föräldrarollen gör att jag blir mer skrivmotiverad – det lockar liksom ännu mer att få syssla med det som är bara mitt, när jag får tillfälle. 🙂

        Liked by 1 person

  4. Jag skulle absolut vilja starta dagen som du beskriver Sara. Minus den hälsosamma salladen 😉 Tycker det är härligt att längta till skrivandet. Känslan av att det stramar i fingrarna eftersom de så gärna vill flyga över tangenterna, när man tänker så mycket på sitt manus att man inser att man försvunnit bort från verkligheten eller när man går förbi ett café/en butik/ett hus/en strand/vadsomhelst och tänker ”Åh men här skulle min karaktär J trivas!”

    Liked by 1 person

    1. Ja, visst är det roligt!? Och jag håller helt med, att längta är faktiskt härligt. Det är ju inte heller helt fel att få tid att tänka över och bearbeta texten i huvudet i perioder då det är svårt att få till skrivtid.

      Gilla

  5. Känner så väl igen mig i den där längtan efter skrivandet som vardag, som yrke. Jag tog chansen en gång, när jag skrev min första bok, och gick ner lite i timmar för att få mer tid att färdigställa den, men det skulle jag aldrig göra om idag. Dessutom skriver jag inte ett dugg mer när jag har hela dagen på mig. Det blir bara mer prokrastinering, mer ”jag hinner” och antalet skrivna ord är desamma. Dessutom gillar jag att ta mig tid för skrivandet när dagen är slut, att ha det att längta hem till. När man är hemma och skriver, men utan att få någon direkt inkomst på det, känns det inte fullt lika speciellt längre. Dessutom behöver jag nog komma ut, se andra saker, möta människor och inte tänka på skrivande för att skriva bättre. 🙂
    Men jag hoppas du kan få möjlighet att förverkliga den drömmen! 🙂

    Liked by 1 person

    1. Vad intressant att du testat, och vilka intressanta lärdomar! När du beskriver det så, kan jag tänka mig att det skulle kunna bli likadant för mig, dvs lika mycket/lite skrivet, och mer skjuta upp-mentalitet. Och så finns det ju en risk att man ständigt går och längtar efter det man INTE har – utan att faktiskt veta om det skulle vara bättre eller inte. Så tack för den reflektionen, lite mer förnöjsamhet mår säkert de flesta av oss bra av! 🙂

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s