Utskrift nästa

Jajemän! Nu har jag tagit mig från första till sista sidan och gjort vad jag kunnat i det här läget. Det är dags att skriva ut allt och göra det som jag kanske gillar mest i den här processen: läsa igenom på papper , anteckna och fundera. Det får vänta till imorgon, dock.

Nu ska jag lägga mig och läsa McFarlanes Finns det en, finns det flera och vänta på att mannen kommer hem från Europa League-finalen. Eller eventuellt somna.

Annonser

90088

Manuset är just nu uppe i 90088 ord, och jag tror faktiskt att jag närmar mig något slags utskrivbart resultat. Kanske kan jag krypa upp i soffan med den nya versionen på papper under långhelgen? Harvandet och gnetandet hålla-på-andet lönar sig till slut!

Tjoho!

Stå ut och hålla på

Talang är att inte ge sig, att stå ut, att hålla på, har Bodil Malmsten sagt. Så jag ger mig inte, jag står ut och håller på. Håller på att redigera och i viss mån även att äta choklad.

Påminner mig om att det är en lyx att få sitta ner och skriva i lugn och ro, och inte med en bebis i bärsele på magen som under den första halvan av råmanus-skrivandet. (Ja, det var mysigt, men jag fick en stenhård rygg och huvudvärk på kuppen).

Alla barnen sover och mannen är hos en kompis och tittar på hockeyfinalen, så det är ovanligt tyst här hemma. Nu ska jag skriva på i 1-1,5 timme innan jag lägger mig och läser. Sedan väntar kortvecka, tjoho!

IMG_0567

Det där med tidsplan

Det är svårt att göra upp en tidsplan när man inte riktigt vet vad man håller på med. Men eftersom jag jobbar bäst när jag har ramar att rätta mig efter, någon sorts deadline (en light-version, typ faintline?), gör jag ett försök.

Jag tänker att jag kommer att behöva resten av maj månad – MINST – till att ta mig igenom redigeringen. Därefter ska jag skriva ut det hela, göra en genomläsning, slita mitt hår och rätta till allt som blivit galet. Kanske görbart i juni? Och så får jag se om någon vänlig själ vill upplåta sitt juli till att läsa igenom, innan jag tar tag i det igen i slutet av sommaren.

Sedan skickar jag in det i, säg, mitten av augusti, varpå jag genast blir nerringd av flertalet upphetsade förläggare som påbörjar en hätsk budgivning om min vid det laget skimrande chicklit-karamell.

Sedan tänker jag att det liksom bara kommer att rulla på.

 

emoji

Nymotiverad

Så känner jag mig. Nymotiverad. Efter en period då det har gått ganska segt med skrivandet – och med segt menar jag att jag inte har lagt ner särskilt mycket tid på det – är motivationen tillbaka till fullo. Halvmaran är gjord och nu tänker jag att springandet kanske får stå tillbaka lite för skrivandet istället för tvärtom. Två dagar i veckan försöker jag springa hem från jobbet (8 km), och det kan ju få vara gott nog i några veckor.

För man kan ju inte göra allt. Åtminstone inte på samma gång, och i synnerhet inte den här tiden på året (läs: terminsslut). Nu har barnen lägligt nog kommit i säng lite tidigare än vanligt, så nu är det bara att passa på. Jag plöjer mig igenom manuset och försöker att hålla koll på alla trådar. En loppis ska strykas (och följaktligen diskussioner och förberedelser inför den), liksom en antydd nära väggen-upplevelse. Och så ska det skrivas in en ny konflikt, ett fantasy-stipendium, ett hembesök med bra och dåliga konsekvenser, en jobbintervju och lite annat smått och gott som hör till de nya trådar jag försöker fläta in.

Åh, jag vill vara KLAR så att jag kan läsa igenom och se om det håller ihop överhuvudtaget. Den målbilden funkade förut, och jag hoppas att den ska funka igen.

Trevlig söndag!

dontgiveup