Det växer

Ja, även den här metoden – att utgå från synopsis och lägga på lager på lager – gör att berättelsen sväller. Ordantalet ökar, karaktärerna växer och detaljerna kommer till. Det har väl framgått vid det här laget att jag tycker om att planera (eller att ha planerat, kanske). Noggrann synopsis och beslut som övervägs både en och två gånger innan jag bestämmer mig. Det känns lite som att jag ska slå in en spik, och om jag inte får den hyfsat rak från början är det mer eller mindre kört sedan. Blir det bara lite snett från start, kommer det ändå att sluta med en böjd spik.

Så här tänker ju inte alla, har jag förstått. En del tycker säkert att det förstör hela tjusningen med skrivandet till och med. Att planerandet berövar en från att få upptäcka längs vägen.

Själv nöjer jag med att upptäcka alla de lager som läggs på när synopsis och färgfläta är klara. Detaljerna – de går ju inte att planera in, åtminstone inte alla. För då skulle väl råmanuset i stort sett vara klart efter planeringen..?

Den senaste detaljen som dykt upp är vilken sorts fryst mat NN använder för att kyla NNs panna efter en olyckshändelse, och vem sagda mat tillhör. (En karaktär som jag för övrigt gillar mer och mer, ju fler detaljer som dyker upp. Typ en falafelpåse i lunchrummets frysfack).

Annonser

12 reaktioner på ”Det växer

  1. Ja, visst sväller synopsis, är det inte fantastiskt?! 😀
    Jag började skriva små stycken dialog etc i kapitelrutorna och det tog en himla plats, men jag ville ändå ha med det. Då kom jag på att om jag gör det och sedan gör texten en punkt stor, då ryms allt och jag kan plocka upp det när jag vill genom att helt enkelt förstora bara.
    Falafel är ett synnerligen bra val för pannkylning 😉

    Liked by 2 people

    1. Häftigt! Det är så kul när man kommer på de där sätten som gör att man kommer framåt trots allt, även när det inte känns som att man skriver ”på riktigt”.
      Haha, ja, vi får hoppas att falafeln dämpar svullnaden!

      Gilla

  2. Jag blir mer och mer inspirerad att försöka skriva efter synopsis. Ska i oktober på en dramaturgikurs ledd av Alex Haridi (som jag f.ö. träffade som hastigast på bokmässan) och det blir nog en utmärkt kick off.

    Hehe, roligt med den frysta falafeln (eller vad du nu landar på).

    Liked by 2 people

    1. Åh, så kul! Ja. det låter väl som en alldeles utmärkt kickoff för synopsis-testande. Vore roligt att höra vad du har att säga om kursen sedan!
      (Precis, eller vad det nu landar på… jag känner redan nu att falafeln håller på att bli en darling, av någon konstig anledning – kanske för att den kan bli en symbol för ”när manuset fick liv”, den där första nu-händer-det-grejer-känslan. Haha.)

      Gilla

    1. Just ja, det har jag glömt att återkomma till. Faktum är att jag inte ens har utnyttjat de där trettio dagarna… jag gick ut hårt där med att sätta mig in i allt, men efter några dagar kände jag att all tid gick åt att läsa in mig på hur det funkar, och ingen tid blev över till skrivandet. Jag inser ju att tiden man lägger ner på att lära sig det är nåt man får offra i början, och att det antagligen rullar på sedan. Men nej, jag blev inte tillräckligt såld för att ägna det den tiden. Tillbaka till gamla hederliga Word, alltså. 🙂

      Gilla

      1. Okej, tack för återkoppling! Har hört fler som tycker det programmet är krångligt. Själv är jag rätt så nöjd med Word & excel än så länge men funderar ibland på alternativen…

        Liked by 1 person

  3. Det låter som att du är härligt inne i processen tycker jag😊 Skuggvinter är skriven helt utan synopsis och jag har gjort alla tänkbara misstag på vägen. Så tog den ju tio år också. Med manus två har jag synopsis mer eller mindre färdig, med utrymme för detaljer och karaktärer som börjar leva sitt eget liv, och det känns tryggt och stabilt. Kanske jag bara behöver skriva om den typ 20 gånger😅Jobba på, blir nyfiken på vad du skriver om!

    Liked by 1 person

    1. Vad kul att du testar ett nytt sätt med andra manuset! Kan tänka mig att det känns speciellt att börja med något nytt efter att ha jobbat med ett manus så länge. Blir kul att höra hur det går!
      Och tack!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s