Nu börjar det!

matthew-sleeper-124918 (1)

Photo by Matthew Sleeper on Unsplash

Jag minns att det var samma sak innan jag började skriva på mitt första manus. Jag planerade, funderade och planerade. Gick runt och tänkte, tog mig tid, skrev ner lösa planer som så småningom blev till mer strukturerade planer. Startsträckan var med andra ord ganska lång innan jag kom till den punkten då det var dags att börja skriva råmanus på allvar.

Samma sak nu. Jag har planerat järnet. Förra gången jag hade satt punkt för synopsis och färgfläta och karaktärsbeskrivningar och försökte börja på råmanuset, minns ni kanske hur det gick. Det låste sig. Istället hittade jag en annan väg ut – jag byggde helt enkelt på mitt synopsis. En stor fördel med att befinna sig i det där planeringsstadiet är, som jag ser det, tryggheten och kravlösheten det innebär. Jag kan testa och trixa lite som jag vill. Inga krav på språk, stil eller gestaltning. Risken är bara att jag blir lite för bekväm i det där stadiet. Jag vågar inte släppa taget om mitt trygga synopsis och kasta mig ut i råmanuset och därmed börja klampa runt i den orörda snön. För på planeringsstadiet är manuset orörd snö. Det kan fortfarande bli det bästa jag skrivit. Det kan fortfarande bli perfekt (ha!). Men så fort jag börjar skriva ändras ju det där. Det är ofrånkomligt att skriva ett råmanus utan onödiga upprepningar, bitvis krystad dialog och logiska luckor.

Igår kväll släppte jag i alla fall taget. Med utgångspunkt i mitt utbyggda synopsis började jag skriva på kapitel ett. Det gick inte snabbt. Jag satt mer eller mindre och klämde ur mig vartenda ord. Men vet ni vad? Det var så fantastiskt roligt! För om planeringsstadiet är tryggt, så är råmanus-stadiet spännande. Det är här den strukturerade ordningsvakten får stå åt sidan för inspirationen, kreativiteten och känslorna. Först nu börjar berättelsen på allvar.

Trevlig helg!

15 reaktioner på ”Nu börjar det!

    1. Ja! Det känns inte direkt som att jag har kastat mig ut… mer som att jag har trampat iväg, så sakteliga, på en cykel med stödhjul (dessutom försedd med både hjälm och knäskydd). 😅 Och det är en skön känsla! Jag litar på att mitt synopsis fångar upp mig om jag skulle spåra ur… 👍🏼

      Gilla

  1. Åh jag förstår precis känslan! Jag både älskar och hatar att skriva nytt. Jag intalar mig själv att manuset kommer att bli så bra, ser framför mig hur jag kommer att sitta och flytta meningar, putsa formuleringar och fixa till språket.
    Hittills har jag inte kommit så långt. Och nu blir det svårare och svårare att ta mig ur det där drömtadiet. För när jag väl sätter igång blir texten aldrig så bra som jag föreställer mig. En liten röst inuti mig säger snusförnuftigt att jag ska fortsätta skriva, att den första texten aldrig blir perfekt. Men det är ju så svårt när tvivlet säger något annat.
    Nu fladdrar jag ut 🙂 Men jag vill bara säga att jag förstår dig! Det är läskigt med ny text. Det gäller att hitta knep som gör att det inte känns så stort att börja.

    Gillad av 1 person

    1. Skönt ändå att det finns fler som känner igen sig. 🙂 Jag tror att tricket ändå är att lyssna på den där snusförnuftiga rösten och försöka hålla tvivlet kort. Vem var det som sa att man ska skriva med okritiska ögon, och redigera med kritiska? Det rådet har väl iofs uttryckts på många olika sätt, av olika personer. Jag vill minnas att Stephen King råder till att skriva med stängd dörr och redigera med öppen – däri ligger också något viktigt, tror jag. Att under råmanus-fasen tillåta sig att skriva bara för sin egen skull, det man själv vill och känner för, utan att låta sig hindras av tankar på vad andra ska tycka och huruvida ens story stämmer in på den dramaturgiska valen osv., osv…. Men det är lättare sagt än gjort, helt klart!

      Gilla

  2. Vad kul att du börjat skriva!
    Men jag förstår precis det där med ”allt är möjligt”. Jag har ju mitt synopsis i stort sett klart, jag har fastnat lite i att fila på det, så jag måste nog släppa och kasta mig ut i råmanuset. Våga hoppa!
    Men första ska jag fixa klart pågående redigeringsomgång av nuvarande manus och få iväg det till nästa testläsare.
    Ser fram emot att höra hur det går för dig, lite pepp inför mitt råmanusskrivande som verkar komma igång senare än jag först hade planerat.

    Gillad av 1 person

    1. Ja, våga hoppa! Någon gång är det dags att ta steget över kanten – vissa hoppar direkt, medan andra (hej hej!) vill förse sig med fallskärm, livlina och skyddsnät först. 🙂
      Vad spännande med testläsning på g! Det är så givande att få in andras tankar på texten när man har suttit länge med den själv. Ser fram emot att höra hur det går för dig med!

      Gillad av 1 person

      1. Ja, snart börjat det bli dags att hoppa!
        Har lite redigering kvar innan testläsningsomgång två, ska bli mycket spännande! Funderar på att dra igång med nästa råmanus då, för mer kan jag nog inte tänka kring det just nu, bara att kapa livlinan 😄

        Gillad av 1 person

Lämna en kommentar