I förlagsvärlden kan allt hända (och inte bara på det bra sättet)

Idag lunkar jag in i fikarummet och dråsar ner i soffan med en suck.

”Hoppsan, hur är det fatt?” undrar kanske någon annan som redan sitter där och sörplar på sitt kaffe och funderar över hur den där senaste scenen ska skruvas till. Ja, jag tar det väl från början.

För ganska precis ett halvår sedan fick jag via mail ett besked från ett stort förlag. ”Vi vill gärna ge ut ditt manus!”. Jag var överlycklig, överrumplad och ganska rädd (hjälp, ska folk verkligen läsa vad jag har skrivit? Vet förläggaren vad hon ger sig in på? Har det blivit ett missförstånd? Har hon blandat ihop mitt manus med någon annans, klart briljantare text?).

I mina drömmar har det där Ögonblicket inte skett via mail – istället har jag sett framför mig hur en halvt exalterad, halvt sansad förläggare ringer upp och meddelar sitt stora intresse. Kan du möjligen komma hit och träffa oss? Och så låtsas man leta i sin av andra viktiga möten fulltecknade kalender, för att hitta en tid. Väl på plats skjuter förläggaren fram ett kontrakt över bordet, och i nästa stund står man på sin releasefest i färgglad klänning och läser högt ur boken medan publiken håller andan.

Hur som helst. Bifogat i mailet fick jag ett lektörsutlåtande. Dealen var att jag skulle jobba igenom manuset en vända till, med detta utlåtande som utgångspunkt. Därefter skulle vi skriva kontrakt. Angelägen som jag var att få saker i rullning, satte jag en tight deadline och skickade in den omarbetade versionen efter bara en månad.

Sedan väntade jag. Och väntade. Vid några enstaka tillfällen fick jag mail med förklaringar till varför det dröjde. I februari, tror jag att det var, tog jag mod till mig och ringde förläggaren. De hade bara haft mycket att göra, fick jag höra. De ville definitivt ge ut mitt manus, så det handlade inte om att de hade ångrat sig (eller ville spela mig ett spratt, vilket jag i vissa stunder funderade över).

För två månader sedan fick jag veta att manuset hade gått vidare till nästa förlagsmänniska, och förläggaren jag haft kontakt med skulle äntligen börja ta fram kontraktet.

Igår eftermiddag kom nästa mail. Förändringar i utgivningsplanerna gör att förlaget tyvärr inte kan ge ut mitt manus, hur mycket de än tycker om det. Utgivningen av svenska manus i den här genren har satts på paus, och det var ingenting som den här förläggaren kunde styra över. Hon bad så mycket om ursäkt och hoppades att jag skulle hitta ett annat förlag. Till hennes försvar var hon också vänlig och förmedlade en kontakt till en specifik förläggare på ett annat förlag, en förläggare som hon dessutom själv kontaktade angående mitt manus.

Först kändes det som att jag hade snavat på målsnöret – eller snarare som att jag hade gått i mål, bara för att upptäcka att alla hade gått hem och ingen kom och hängde den där medaljen om halsen. I övrigt är jag förvånansvärt lugn. Någonstans hade jag nog hållit tillbaka glädjen och ivern när jag märkte hur det drog ut på tiden.

Så, vad gör jag nu (förutom att kräkas upp den där champagnen?)?

Jag har svarat förläggaren, och jag har redan hivat iväg manuset till förläggaren som hon tipsade mig om. Den förläggaren i sin tur har svarat trevligt att hon kommer att läsa inom två veckor.

Så trots den oerhört snöpliga vändningen i den här historien, gläder jag mig. Jag menar, att en förläggare lägger ett gott ord för ens manus hos en annan förläggare, och på så vis öppnar för ett helt annat utgångsläge än innan – hur lyxigt är inte det? Dessutom gläder jag mig över hur långt det trots allt gick. En förläggare ville verkligen ge ut mitt manus. Jag fick ett gratis lektörsutlåtande att jobba med. Och så antar jag att jag är en erfarenhet rikare, som aspirerande författare i den galna förlagsvärlden.

Med det sagt hoppas jag såklart på att en dag få det där magiska telefonsamtalet. 🙂

Annonser

17 reaktioner på ”I förlagsvärlden kan allt hända (och inte bara på det bra sättet)

  1. Asch och fy och skit också vilken otur och vad det verkar precis på målsnöret dålig tajming! Visar ju bara att precis allt kan hända! Har man väl signat kontraktet kanske förlaget går i konken nästa dag. Så osäkert det är allting! Men bra att du skickade vidare så snabbt sen då till nästa. En fin gest av dem att hjälpa dig och ditt manus vidare på traven. Jag återgår till hålla-tummarna-läge!

    Liked by 1 person

    1. Ja, verkligen – ALLT kan tydligen hända! Ingen går säker! Haha… men ja, det känns skönt att kunna klamra sig fast vid ett nytt hopp. Utan passningen till den andra förläggaren hade det känts bra mycket dystrare. Tack för hållna tummar! 👍🏼😍

      Gilla

  2. Alltså, ursäkta Sara, men du ska INGALUNDA kräkas upp någon champagne, jag tycker att du förtjänade den lika mycket ändå. Fatta hur långt du kommit!
    För det första: Det var inte ditt manus som inte höll, det var omständigheter på förlaget som satte käppar i hjulet. För det andra: Du har en gräddfil in hos en ny förläggare på ett annat förlag. Hur magiskt är inte det?! Förhoppningsvis har det nya förlaget en annan utgivningsplan där ditt manus passar in fint.
    Jag tror stenhårt på dig, det kommer att hända. Lite potthål på vägen hör bara till, det får inte gå för lätt va? 😉

    Liked by 1 person

    1. Tack, Marie! Du har rätt, det är läge för champagne även vid uppnådda delmål. Att ens ha skrivit ihop ett helt manus, t.ex!

      Och ja.. faktum är att jag har varit skeptisk av och till under de här månaderna just pga känslan att det går för lätt… även om det inte hade gjort nåt att få skriva kontrakt med en gång, haha. 😊😘

      Liked by 1 person

      1. Precis! Att ha fått ens det minsta positiva från ett förlag är anledning till champagne, så du borde unna dig en låda 😀

        Nej, självklart hade det varit att föredra att få skriva kontrakt direkt och sedan bara ösa på, men något ska vi väl trösta oss med vid motgångar? 😉

        Liked by 1 person

  3. Jag har varit där. Det gick från ”ditt manus är perfekt för oss” till ”situationen har ändrats, så det passar inte riktigt vår utgivning”. Men du, det gick fan inte många veckor mellan detta och att jag faktiskt fick skriva kontrakt. Ok, annat förlag, annat manus, men det rullade liksom på. Och JA, hurra, du har en ingång till ett annat förlag! Jag lovar att den typen av presentation från en förläggare till en annan gör en ENORM skillnad och ger manuset förtur på alla sätt.

    Liked by 2 people

    1. Oj, du också? Ajaj. Vilken galen bransch. Härligt att det gick vägen ändå, och att du inte behövde deppa länge! Och tack snälla för pepp. Det verkar ju vara såhär det är, så det är väl bara att streta på. 😁💪🏼👩🏻‍💻

      Gilla

  4. Hjälp vilken otur. Men du har iaf ett manus som någon ville ge ut men omständigheter stoppade det. Din prestation är fortfarande helt fantastiskt, det kan inget ändra på. Håller verkligen tummarna för nytt förlag och den där efterlängtade utgivningen. 😊

    Liked by 1 person

  5. Nä vad trist! Sådan jäkla otur alltså. Jag tycker ändå att du har helt rätt inställning! Kämpa vidare. ge inte upp! Och blir det alltför jobbigt ställer jag gärna upp som förstående medaspirerande författare över ett glas vin 🙂

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s